Köttat som tusan

Ohmy! Såhär slut har jag aldrig sprungit mig någonsin. När jag var utanför porten efter att ha spurtat mina sista 500 m hem så ramlade jag bokstavligen ihop på marken. Nu behöver jag en rejäl frukost! Puss
Kommentarer

Kommentera här!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0