Nu när jag äntligen har ordentligt internet så tänkte jag att jag kunde köra på min tredje del utav hela konfirmationshistorian. Så slipper jag det när jag kommer hem, då kommer jag ha fullt upp att berätta om den här resan. Till ämnet: Själva lägret. Är så mycket man skulle kunna berätta, men går knappast att författa det i text.

 

Kan säga en sak, som jag tänkt väldigt mycket på sen jag åkte där ifrån. På lägret, en av de första kvällarna när alla typ tyckte att allt bara kändes jobbigt och ville hem så satt vi och sa "Alltså, jag förstår verkligen inte hur vissa kan tycka att konfa typ är det bästa som hänt dom, minne för livet osvosv? Det är ju bara jobbigt det här". Men sen, de sista dagarna, och framför allt när man träffade alla i kyrkan efter  att man sovit hemma en natt. Det var först då man förstod, och började förstå att det verkligen var något av det bästa man har gjort. Alla minnen jag har därifrån, alla människor jag fått lära känna, är verkligen något jag kommer bära med mig genom hela livet. Jag är så tacksam till att jag tog steget och vågade åka ut, till mina föräldrar so gjorde det möjligt och till alla som tagit hand om mig därute.

 

Men allt detta kanske inte säger er så mycket, så kan berätta om hur en dag ungefär ser ut på vitsgarn. Klockan sju blir vi väckta, har ca 10 minuter på oss tills vi ska stå i perfekt raka led för att gå bort till matbåten som tar oss till grannön där vi äter mat i svenska flottans kök. Sen åker vi tillbaka, har konfirmationsundervisning ett par timmar, åker över till grannön, äter lunch, därefter har vi ett seglingspass och sen middag. Efter middagen är det någon typ av kvällsaktivitet, bad eller nåt. Att bada var en väldig glädjekälla, med tanke på att vi endast fick duscha två gånger under lägret, 1 minut per gång. Så ni förstår ju. Och det skulle vara släckt och tyst klockan 22. De flesta av oss tyckte att vi kommit till ett militärläger. Det är svårt att förklara, men helt seriöst så kändes det som det i många stunder. Men ändå alldeles underbart. Det har var ju ett väldigt tafatt försök i att försöka beskriva min vistelse där. Men men.