Just nu är vi nioendeklassare (iallafall jag) försjunkna i en djup livskris. Gymnasieansökan är öppen och det känns som att jag vandrar mot mitt livs slut. Det är en djungel av skolor och linjer och jag som alltid varit stensäker och superkaxig sen 7:an har ingen aning längre. Jag har gått från natur till teater till textil till sam. Från Östra Real, till Södra Latin, till VRG till Tillskärarakademin. Från att tänka smart inför framtiden till att bara göra något jag älskar. JAG VET INTE. Jag vill ställa mig i matsalen och skrika ut min ångest varendaste dag. Inte nog med att man inte är säker på vad man vill, det som man kanske innerst inne helst vill kanske man inte kommer in på eller så anser någon att det är dumt om man vill få ett värdigt liv efter gymnasiet. För när man är 15 kan man ju inte vara 15, nej, då kan man bara vara 25. Minst.
Och inte ska vi väl tala om alla dessa öppna hus. På sätt och vis är det bra, men det känns ändå som om de ger en så fejkad bild, alltid är det något som drar ner skolan - oftast rektorn. Ja, herregud. Jag är så trött på alla dessa rektorer, tänk vad fantastiskt om det endast var elever som fick presentera skolorna. PÅ DERAS EGET SÄTT. För alla de elever jag talat med har varit ärliga (känns det som), de har berättat om nackdelarna, och fördelarna. Men jag har aldrig hört en rektor säga något som är mindre bra och som bör förändras. Jag förstår ju att de inte står och säger att maten smakar skit och att den och den läraren är sisådär och att det luktar bajs på toan - det vore ju direkt korkat och fruktansvärd marknadsföring. Men det blir så oäkta med "allt är fantastiskt lalala för vi ger alla våra elever en macbook en ipad och 1000 matkort på Stockholms dyraste resraurang", precis som att ingen av oss människor är perfekta, så är ingen skola perfekt.
När man skriver sånna här inlägg brukar man ju ofta komma fram till ett mål, en lösning. Men inte idag, jag sätter punkt lika ovetande om vad som ska ske med mig som när jag började. Hur ska detta sluta? Säger som Snook - vet inte vart jag ska men jag ska komma dit.
Igår var jag förresten på öppet hus på Kulturama, det var så kul att se när teatereleverna övade! Jag såg ut såhär: